Kort sagt
Holter-EKG är ett av de vanligaste sökorden när man vill veta hur hjärtat slår under ett helt dygn. Många undrar om det skiljer sig från långtids-EKG. Det korta svaret är att orden oftast betyder samma sak. Här går vi igenom vad undersökningen är, hur den går till och när den kan vara ett bra sätt att ta reda på vad ett besvär beror på.
Ja, i regel. Holter-EKG är det äldre och mer välkända namnet. Långtids-EKG är det beskrivande svenska namnet. Karolinska universitetssjukhuset skriver till exempel "långtidsregistrering av EKG under 24 eller 48 timmar (Holter)" om en och samma undersökning. Orden syftar på samma princip: en inspelare följer hjärtats elektriska aktivitet över tid.
Ett vilo-EKG är bra och snabbt, men det är en ögonblicksbild och hela undersökningen bara några minuter. Om hjärtat slår oregelbundet bara ibland, till exempel någon gång per dag eller vid vissa situationer, är det inte säkert att det syns just då. Ett långtids-EKG ger många fler chanser att fånga en händelse när den inträffar.
Ett långtids-EKG registrerar i stället under 1, 2, 3 eller 7 dygn.
Källa: 1177, EKG
Tänk på det som skillnaden mellan ett foto och en film. Fotot kan vara helt normalt även om något händer mellan bilderna. Filmen visar hur rytmen ser ut hela dagen, också när du sover eller är aktiv.
Långtids-EKG används oftast när besvären kommer och går. 1177 nämner oregelbunden hjärtrytm som kommer vid enstaka tillfällen samt yrsel eller svimning. Karolinska nämner misstänkt arytmi, uppföljning av känd arytmi och misstänkt pacemakerstörning.
Hjärtklappning och extra slag har ofta vardagliga orsaker. 1177 nämner stress, oro, alkohol, kaffe och te, rökning och snus, feber och smärta. Oftast finns inget att oroa sig för. Om besvären återkommer kan det ändå vara värt att låta undersöka dem. Det är läkaren som avgör om ett långtids-EKG passar i just ditt fall.
När ska du söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du har återkommande hjärtklappning. Ring 1177 om du är osäker. Sök vård snabbt vid intensiv hjärtklappning som inte går över, eller om du blir yr eller svimmar till. Vid oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta, eller om någon har svimmat: ring 112. Ett Holter-EKG är ingen akut undersökning och ersätter inte detta.
Hos oss sker långtids-EKG på remiss. Du får fem elektroder på bröstkorgen, kopplade till en liten inspelare som du bär i en väska under kläderna. Att sätta utrustningen på tar ungefär 15 till 20 minuter. Registreringen pågår vanligtvis ett till tre dygn, i vissa fall upp till sju. Dagen efter att registreringen är klar lämnar du tillbaka inspelaren på mottagningen.
Under tiden lever du som vanligt: du kan arbeta, sova och gå. Inspelaren tål inte vatten, så du ska inte duscha eller bada. Du för också en dagbok där du skriver klockslag och vad du gjorde när du kände av något, till exempel hjärtklappning eller yrsel. Dagboken gör att personalen kan jämföra dina symtom med exakt det som hjärtat gjorde i samma stund.
Inför långtids-EKG
Läs mer om besöket under inför ditt besök.
Personalen går igenom hela registreringen när du har lämnat tillbaka inspelaren. Svaret går till läkaren som skrev remissen, vanligtvis inom cirka fyra arbetsdagar. Det är din läkare som kontaktar dig och bedömer om något mer behövs. Ett normalt svar betyder att rytmen såg normal ut under just de dygn du bar inspelaren. Ett avvikande svar är ett underlag för nästa steg, inte ett färdigt besked.
Ett långtids-EKG är alltså en mätning. Det svarar på frågan "vad gjorde hjärtrytmen när jag kände av detta?". Därför är dagboken så värdefull. Vill du jämföra med den korta varianten finns vilo-EKG.
Nej. Elektroderna sitter fast med klister. Enligt 1177 kan huden ibland bli röd eller klia där de suttit. Det är ovanligt och går över.
På GlobenHeart har vi 1,2, 3 eller 7 dygns mätning.
Nej, inte under registreringen. Utrustningen tål inte vatten. Duscha i stället innan du kommer.
Undersökningen sker på remiss från en läkare.
Klockslag och vad du gör. Skriv också när du känner något, till exempel hjärtklappning, yrsel eller tryck i bröstet, och hur det kändes.
Du är välkommen att höra av dig via kontakta oss. Du kan också läsa om aktuella väntetider.
Den här texten är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Vid hjärtbesvär – kontakta vården. Vid akuta symtom som svår bröstsmärta, andnöd eller svimning, ring 112.
Publicerad 26 okt 2026
